Femmans berättelse från Landeryd

Det var ett helt vanligt uppdrag - Specialdivisionens 58e.
Visserligen har det under åren varit lite olika besättningar, olika uppdragsbeskrivningar, men alltid samma ledartrojka. Den här gången transporterades medlemmarna till sin basplats i tre specialfordon kodifierade FEO932, GOL920 och VNJ519. Vädret under inflygningen var mycket dåligt men inom en tidsrymd av ca 12 minuter hade transportfordonen utrymts och kamoflerats och de tre plutonerna installerat sig i sina bivacker numrerade 601, 602 och 603.

Efter en kort genomgång av uppdragsledaren, proviantering och utdelande av uppdragskort för kodifiering av av de hittills hemlighållna hålspecifikationerna började allvaret.

Uppdrag 1, Kodord: Södra röd.
De yttre förhållandena var de värsta i specialdivisionens historia. Möjligen kan uppdraget benämnt Korsör konkurrera. Två plutoner formerades. Utgångstid 13.00 och 13.10. Vi önskade varandra lycka till i våra för vårt land så viktiga uppdrag.
Båda plutonerna fällde genast upp medhavda överliggande fallskärmar. När P1 försvunnit bakom berget avlossade P2 sina tre första skott som visade sig vara så kallade lösa. Omladdning, ytterligare tre lösa. P1 sågs snart omgruppera på ett så kallat greenområde. P2 försenades ytterligare genom att en projektil hamnat i fel rike benämnt outland. De följande operationerna förflöt på liknande sätt för båda plutonerna, lite olika strategier hur man hanterade projektiler som hamnat i sk Pliktområden men vid kommande genomgång gavs som helhet godkänt. Ett uppdrag, det sk Island Goal, löstes dock helt olika. P2 ådrog sig 5 så kallade penalty shots då man fullständigt misslyckats med inställningsvinklarna i både höjd och sidled. P1 däremot belöndes med säsongens första Birdie-utmärkelse tack vare utmärkt avfyrningsteknik från soldat OJ. Ett “uppträdande” av en soldat i P2 höll på att förgöra hela operationen. Mitt under brinnande eldstrid ses soldaten BS i lugn och ro intaga en banan medan BC och RG med fara för eget liv bevakar målområdet. Detta var dock bara början. När BS omsider skulla avfyra slutskottet visade det sig att han lämnat grundpositionen utan att ta med sig ammunition. Soldat BC räddade dock på ett förnämligt sätt situationen (se mer om detta i besktivningen av uppdrag V8).
Uppdrag V8:
Vid uppställning för eldgivning visade det sig (återigen) att soldaten BS inte bara missat att ta med sig ammunition till avslutet av operation Island Goal utan HANS AMMUNITION VAR HELT FÖRBRUKAD.
Normalt skulle detta få till följd att hela plutonen skulle slås ut i nästa operation men då bevisades vad mångårig vänskap och gemensamma strapatser åstadkommer. Soldaten BC, som ett otal gånger under tidigare övningar fått utstå det mesta av smädelse för att hans stridsutrustning överskridit vad många anser vara tillåten vikt halade plötsligt fram en oansenlig mängd reservgranater och striden kunde fortsätta  …..  ända fram till halvleksmålet “Kaffestugan” i buskaget efter målplats 9. Här inträffade åter en historisk händelse. Pluton P1 sitter i lugn och ro och festar på inköpt Swishproviant. Mot alla regler. Man skulle ha lämnat målplatsen när P2 anträdde greenområde 9. Det visade sig dock finnas ett skäl till uppehållet. Man ville avbryta övningen. En sådan åtgärd kräver dock medgivande från P2 och tillstånd från högsta ort.
Pluton P2:
- Soldat BS. Var i nuvarande tillstånd knappt talbar men vi hörde dock ett ja
- Soldat RG (tillika tillförordnad kompaniassistent) var inte svår att övertala
- Så återstod soldat BC som nu kände sitt ansvar. Framför sig såg han 10 bedjande barnaögon som innerst inne visste att de måste få ett ja. De visste även att BC, som dessutom är certifierad stridsdomare, inte är lätt att tas med i sådana här situationer och inte gärna ger fri dropp för lite vatten vare sig det kommer uppifrån eller har bildat små knappast märkbara pölar på marken. Vad de däremot inte visste var att BC redan vid inskjutningen av mål 9 sagt till soldat RG: Dom sitter kvar vid fikat, hoppas dom tänker föreslå att vi bryter. Så det var med lättat hjärta de förlösande orden kom.
Övningen avbrytes - hemmarsch.

Historien måste även kompletteras med att endast vid ett tidigare tillfälle i specialdivisionens historia har ett uppdrag avbrutits. Det var englandsuppdraget i Foxhill (15 sept 2000, nästan på dagen 19 år sedan) och då krävdes ett fax från drottning Elisabeth för godkännande. Dessutom har vi ju även soldat BS som vid ett tillfälle ensidigt avbrutit en övning. Detta går numera under benämningen “Fallskärmsmalören i Bjäre”.

Nåväl, lyckligt hemkomna till förläggningen vidtog i vanlig ordning vapenvård och en pilsner intogs. Välbehövligt ordnades även bastubesök. Här visade det sig dock att några soldater (sekretessbelagt vilka) tog sig in i lottakårens avdelning men blev bryskt avvisade.

Kvällens avslutning i bivacken Bogestads Krog och efterföljande samkväm i logement 603 blev en alltigenom trevlig tillställning.

Trevligt blev det emellertid inte i logement 601. Det visade sig att en snubbeltråd hade monterats mellan sovsäck och latrin. Soldat BC som kände visa behov snubblade och därefter blev det inte svart (för det var det redan) men vi lär aldrig få det exakta svaret på hur detta kunde hända.

Nästa dags morgon inleddes med presskonferens angående nattens händelser. Försvarsstaben var ytterst tystlåten vid frågor om vem den skyldige kan tänkas vara. Som vanligt spekulerades det friskt, öst eller väst. Specialdivisionens medlemmar lyssnade och man tittade på varann. Det finns bara ett svar: Daniel Helldén.

Uppdrag 2, Kodord: Norra blå.
Efter gårdagens strapatser passade det alldeles utmärkt med en senare start av övningen. Tid för kontemplation och inskjutning med gratis ammunition.
På grund av den otrevliga händelsen natten innan har nu divisionens deltagare reducerats till 5. Dessa är dock taggade av händelsen och kommer att göra sitt allra bästa.
Emellertid, då orsaken till nattens incident ännu icke är utredd, har en statlig kommission tillsatts och skall lämna sitt utlåtande senast 2020-04-30. Målet med utredningen är att samma incident ej skall kunna inträffa ytterligare en gång. Bevakningen har också stärkts med en stridsdomare som igenkänns av att han bär stövlar av märket Triton.
Plutonerna var formerade enligt modellen 2-3. Övningen gick därmed alldeles utmärkt. En malör inträffade dock vid mål 17 men den avstyrdes på ett elegant sätt av den allerstädes närvarande stridsdomaren. P1 hade efter tre snedskott vänster och ett höger förirrat sig in i den snåriga terrängen till vänster om skjutområdet. Stridsdomaren skyndade dit och assisterade. Så insåg denne plötsligt att P2 troligen hunnit ikapp P1 och sannolikt just nu finjusterar siktet. Dess eld skulle säkerligen utplåna hela P1. Med fara för eget liv slänger sig stridsdomaren framför UAs kanonrör. UA uppfattar snabbt situationen och lyckades få till ett så kallat skitskott.

Efteråt log alla åt situtionen och tog en kall pilsner. Tilläggas bör att UA tilldelades dagens MH-utmärkelse och OJ dagens MM dito.

Uppdrag 3, Kodord: Södra gul.
Nioochtjugo gick startskottet för P1 och 10 minuter senare för P2. Båda plutonerna upptäckte snart att terrängen var i stort sett densamma som i förrgår. Stridsledningen hade dock finurligt nog omplacerat de flesta skjutramper så det inte gick att köra med samma gaffling. Även denna övning gick över förväntan tack vare den enormt samlade erfarenhet specialdivisionen kan uppvisa. Man var mycket snabbt frame vid “Kaffestugan” men därifrån beträddes okända marker. Men ingen övning utan överraskning. Den tidigare omtalade soldat BS utbrast plötsligt. Jag har slut på ammunition!! Kamraterna i plutonen var märkbart irriterade och vägrade öppna sina förråd. Till slut, för att slippa avbryta övningen, klämde soldat RG fram två plastattrapper. BS anropade stridsdomaren. Märkligt nog var stridsdomaren lika vänlig och tillmötesgående som den skadade soldaten BC och erbjöd sig att ur närmaste mobbförråd hämta ammunition. När BS nådde kontrollpunkt 14 var hans utrustning fullt reglementsenligt stridbar igen.

Denna tredje dag av övningen brukar kallas moving day. Ingen stridsrörelse som antydde detta hade dock inträffat men  ….

Sveriges radio Motala. Trots att vi befann oss 5 mil från radiomasten skar rösten igenom luften och träffade rakt in i själen på spelcialdivisionen. Vi förstod genast att nu var det allvar.
Ett svenskt signalspaningsplan saknas efter ett uppdrag norr om Gotland. Planet lämnade Bromma kl 09.53 och har ej hörts av sedan 11.23 …

Alla visste omedelbart vad som gällde. Inom mindre än två minuter var VNJ519 och GOL920 på väg. Lunch var inte att tänka på. GPS-systemet var manipulerat men med soldat RG vid spakarna tar man sig ändå snabbt fram till målet. En snabb orientering väntade. I grupp och enskilt informerade vi oss om landets tillgängliga luftstridskrafter. Ganska snart visste vi alla var vi skulle söka. Som skjutna ur katapultstolen (och medvetslösa under en kort sekund) befann vi oss på Östersjöns botten och framför oss såg vi vad vi alla fruktat. Vem hade gjort detta. Specialdivisionen visste …

Efter avslutat uppdrag erbjöds vi en nostalgitripp bland 50-talets fyrhjulsdrivna vrålåk.

Uppdrag 4, Kodord: Norra gul.
Lugn och fridfull. Så kan väl sista dagens övning beskrivas. Vi visste alla att specialplutonens 58e uppdrag kommer att avklaras med elegans. Vi kommer än en gång som bevis på vårt sätt att strida men samtidigt vara goda kamrater att få våra utmärkelser. Vi har alla utdelat och erhållit små tjuvnyp, sådant hör till när eliten samlas. Någon kommer att utses som bäste soldat, någon annan som kommande uppdragssekreterare.

Allt reglementsenligt dokumenterat och tillgängligt för världen. Detta sedan senaste årens publikationssekretess tack vare minskade spänningar i världen och Trumps Ukrainska kontaktnät har hävts.

En stund senare var allt över. Intet spår av övningen fanns kvar. Men vi visste alla att om ca ett halvår ses vi igen på ett nytt spännande uppdrag. FEO932, GOL920 och VNJ519 lämnade diskret övningsområdet.

Hälsar utsedde uppdragssekreteraren

PS! Soldaten BC har hjälpligt kurerat sig och kunde deltaga i en mindre MHST-övning den 10 oktober