MILL HILL TROPHY    JUBILEUMSKRÖNIKA 1995

 

 

KL är 8.15 fredagen den 22 september 1995. Tystnaden är kompakt.

Anders har precis peggat upp på första tee på Mill Hill banan. Vi övriga åtta står bredvid i våra gröna jubileumströjor och känner historien flimra förbi ett kort ögonblick:
Barsebäck, Himmerland, Bäckavattnet, Prestwick …… Var och en med sina minnen om segrar, ledartröjor, birdies eller, för någon, högklassiga inkvarteringar, goda viner osv.

 

Det alla har gemensamt i denna stund är den härliga känslan att ha varit med fram till detta ögonblick, att få delta i MHT:s 10:e tävling; en tävling som har fått gyllene status,
dels för att det är tio tävlingar till nästa, dels för att vinnaren har favören att SLIPPA arrangera nästa tävling. Och visst märks det att alla är ”taggade”, om inte annat så på att
ovanligt många ”bettar” på sig själv när det gäller totalsegern.

 

Resan

En flygvärdinna på SAS minns flygningen Arlanda-Heathrow extra bra. För första gången fick hon tax-free-choklad av en passagerare!

 

Taxi-resan till Heathrow blev klart minnesvärd för Lennart, Bosse och Bengt. Föraren körde på ”feeling” och vi som åkte hade en känsla av att vi lika gärna kunde
hamna i Wales eller Oxford som i Elstree. Vilken svängradie London-bullarna har förresten!

 

Inkvarteringen, ja det finns inget annat ord än suverän. Att resan hade timats så väl att Ryder Cup spelades samma helg var naturligtvis ingen tillfällighet;
för en gångs skull hade man VERKLIG glädje av att ha satellit-TV på rummet. Att vi sedan fick höra att Sophia Loren och andra filmstjärnor anlitat Edgewarebury Hotel
gjorde ju inte stället sämre. En eloge till presidiet för val av ”place” ..

 

Apropå att inte ha hyrbil. Nog är det ganska bra att åka taxi till och från banor o teater o restauranger. I synnerhet här där antalet vägar och riktningar tycks vara oändligt.
Kartläsare där du!

 

Teatern

Teaterbesöket, Pjäsen ”Five guys named Moe” blir väl ingen klassiker; men nog var det fart och högklassig soulsång i alla fall. Och förresten London by night är ju
någonting man inte vill missa (vilken trängsel, vilken hetta, Yeahh man!). Har ni glömt allsången, i så fall här är den:


PUSH KA PI SHI PIE - EH EH
PUSH KA PI SHI PIE - EH EH
OOBLI - AAYEE EYEYAY ABLA

IT´S THE NEW CALYPSO BE BOP

 

Restauranterna

Som alltid vid MHT-resorna är, förutom golfen, maten och matställena lite av höjdpunkten. Och nog var det höjdarkäk rakt igenom: fisken på Wheelers (mmm!),
roasted duck på Alpine (glad servitör förresten, han Angelo!) och tournedon på hotellet. Tänk att få sitta några bord från den legendariska
Leeds-managern Don Howe, som lär ha myntat uttrycket: ”Howe, do you do?”

 

Förresten, Lennart, de 24 sandwicharna vi delade (kanske inte 50/50) i taxin till Elsetree-banan var ju rena delikatesserna, eller hur?

 

Banorna

* Mill-Hill - trevlig design, hårt tagen av sommarens värmebölja. Vilket mottagande vi fick!!


* Elstree - första 9 transportsträcka (”spelade vi inte det här hålet nyss?”); sista 9 var fantastiska (Magnusbirdie på den långa par-4 över vatten liksom
   Owes par på långa 18:e höjdpunkter att minnas; liksom Bosses 4 par i rad (personligt).

 

* Hadley - på längden märktes att det var en mästerskapsbana. Kom ni ihåg den otroligt vackra par 3 över vattnet (10:n?)


* Stoke Poge - ”The ultimate venue” - kommentar överflödig (någon påstod att det fanns snabbare greener, tillåt mig tvivla!).
   Vilken banpersonal - med ett glatt leende slog greenkeepern tillbaks bollen när en av oss lyckades pricka hans hytt! Förresten, såg ni Steward-luckan utanför omklädningsrummet?!

 

Kommentarerna

* ”Skall vi inte starta en Mill Hill Ladies open?”. ”Ja, eller varför inte en egen variant på detta tema”
* Taktik-diskussion runt kortare frånvaro från hemmet:
   Ena ”skolan”: Meddela i god tid hemma, och klara ut alla ev praktiska hinder som läggs fram.
   Andra skolan: Meddela så sent som möjligt (färjkö, flygplats etc), helst via sambandscentral: ”Jo, jag har visst glömt att nämna det, men jag blir borta över helgen på konferens”.
   Båda skolorna kan väl säga ha för- och nackdelar.

 

Osorterade kommentarer

* ”Ping-pong”. Du fick den.
* ”Gula bollar”
* ”Kålnötter”
* ”Lillbabs handväska”
* ”Kärringar på banan”
* ”Hasses droppning på 16:e, ni skulle bara sett!”
* ”Lennarts ryska rock (50 spänn ny!)” (Kan du inte ta den på årsmötet, så vi får se den?)
* ”Hasse pangade bilruta i Södertälje är en klassiker” (Hur vare egentligen?)
* ”Anders putt (!) ur bunker (på Elstree) måste med i krönikan”
* ”Jo, det var så här att det började med  Stål- och kolunionen 1946.....(ZZZ)

Vinnaren
Årsinkomst: Min ensak. Civilstånd: Gift, 2 barn. Hemmaklubb: Troxhammar
Klubbor: Ping - kopparberyllium, Ram Zebra putter

Favoritklubbor: Lillspoon (på fairway), järn-9 för inspel.

Slutord

En resa att minnas, TACK ”presidiet” för ett strålande arrangemang!